Bakgrund

Ett bårhus, med särskilt fokus på god arbetsmiljö och ett värdigt avsked, har uppförts som en tillbyggnad till Norrtälje sjukhus. Byggnaden är utformad för att möta både verksamhetens krav och de anhörigas behov av en stillsam och respektfull miljö.

I källarplanet finns kylrum samt lokaler för balsamering, svepning och enklare obduktion. Markplanet rymmer garage samt visningsrum och samtalsrum, där anhöriga kan möta sjukhuspräst eller annan stödperson. Avskedsmiljöerna är religionsneutrala och gestaltade för att inge lugn och värdighet oavsett tro eller livsåskådning.

Arkitektonisk idé

Bårhuset ansluter till sjukhusområdets befintliga tegelarkitektur, men ges en egen identitet genom variation i format, kulör och förband. Det nya teglets kulör fungerar som en brygga mellan den äldre huvudbyggnadens traditionellt röda tegel i kryssförband och den nyare sjukhusdelen med slammat tegel i en för 90-talet tidstypisk laxrosa ton.

Byggnaden har en egen entré mot gatan och är samtidigt kopplad till sjukhuset via en förlängd källarkorridor. Planlösningen skiljer tydligt mellan besöksdel och verksamhetsdel, både funktionellt och visuellt. Detta uppnås genom två distinkta tegelvolymer med olika uttryck, sammanlänkade av en lättare struktur i trä och glas.

Från visningsrummet öppnar sig en muromgärdad trädgård. Den skapar avskildhet från omgivningen, förstärker rummets upplevelse och ger möjlighet till en stunds avskildhet utomhus.

Teglets roll

Teglet är det genomgående bärande materialet och spelar en central roll i såväl exteriör som interiör. Fasader, murar och markbeläggningar är konsekvent utförda i tegel, vilket ger byggnaden en robust och sammanhållen karaktär.

Som tidigare beskrivits utgör teglet dels en brygga mellan de olika arkitekturstilarna på sjukhusområdet och dels en identitetsskapare för den nya tillbyggnaden. Det nya teglets kulör har en ljust rödbrun ton som ligger mellan de båda befintliga huvudbyggnadernas kulörer.  En mjuk kulör och ett nätt format som passar väl för de relativt små huskropparna.

Teglet används också för att särskilja de båda volymerna som det nya bårhuset består av. Volymerna har fått olika murningsförband som ger byggnaden taktila kvaliteter och markerar skillnaden mellan de två volymernas funktion och upplevelse.

Garagedelen är murad i ett klassiskt löpförband med släta fogar – en återhållsam och funktionell volym med få öppningar. Denna del har likheter med det slammade uttrycket i den modernare av de två huvudblocken.

Bårhusets besöksdel har ett mer bearbetat uttryck med halvstensförskjutningar som skapar ett diagonalt mönster i fasaden. De tryckta fogarna ger tillsammans med ljuset en finstilt, nästan textil karaktär i skalan nära betraktaren. Det är också ett tydligt koppförband som – även om förbandstypen i sig är helt ny – utgör en referens till huvudbyggnadens äldre tegelarkitektur med många synliga koppar.

Både teglets och fogens kulör är samma i de båda volymerna, men genom  att det ena förbandet har helt släta fogar och det andra tryckta skapas illusionen av två olika nyanser av tegel. Detta syns särskilt tydligt i besöksdelen där den översta delen av fasadytan har samma slätfogade löpförband som garagdedelen och möter den till synes mörkare nedre delen i en diagonal linje.

Interiör gestaltning

Även interiört används tegel som ett starkt arkitektoniskt element. Ytterväggarna är massiva och klädda med tegel på både in- och utsida, vilket ger djupa fönsternischer. Det invändiga teglet har samma format som det utvändiga men i stället en mild grågul kulör för att ge ett varmt, men ändå ljust intryck.

Visningsrummet är utformat för att skapa en högtidlig och stillsam atmosfär. En taklanternin släpper in ett mjukt släpljus som faller över en reliefmurad tegelvägg – rummets fond. Övriga väggar är klädda i ljus askpanel, som också integrerar dold förvaring för exempelvis rituella moment.

Golven är lagda i kalksten i en något mörkare ton, vilket ger tyngd och kontrast till de ljusare väggytorna.