Marktegel – ett adelsmärke i Kristianstad

Gatorna i Kristianstads stadskärna har sedan 50-talet varit prydda av vackert marktegel som ger en unik karaktär till staden. Vid renovering har man valt att fortsätta med samma sten i det mönster som kommit att kallas Kristianstadsmodellen. Men en dag tog allt det historiska markteglet slut. Sökandet efter en identisk ersättare började. 

-Stadsarkitekten vill bevara Kristianstads stadsbild. Vi har inte fått lägga asfalt eller annat, utan det ska vara samma typ av sten som legat här sedan 50-talet. Markteglet är ett adelsmärke på Kristianstads gångbanor i centrala stan. Det ser trevligt ut med naturligt levande material tycker jag.

Det säger Rutger Swenson. Han är arbetschef på Kristianstad kommun. Och nog kan en stad som Kristianstad vars gator och torg består av marktegel behöva egna stensättare.

-Vi är lite kräsna. Med egna stensättare vet vi att vi får samma kvalitet hela tiden, och det har funnits jobb för stensättarna i Kristianstad med råge.

Kristianstad har traditionellt sätt haft ett marktegel som heter Höganästegel. När det tog slut 2001 gav sig politikerna i staden ut på en resa för att hitta den perfekta ersättaren. Och det gjorde man i Odense i Danmark. Här fanns ett marktegel med exakt rätt kulör och storlek för staden. Det visade sig att det var Tegelmäster som levererat teglet. Som heter just Odense.

Det första jobbet som Kristianstad gjorde med det nya markteglet var att bygga hela den nya boulevarden. Man tog bort gångbanor och skapade istället gång- och cykelstråk med köryta. Ett stort jobb som krävde mycket tegel.

-Vi har därefter fortsatt köpa samma tegel, för vi har varit så nöjda med det.

Kristianstadsmodellen skapar gatumönster

I Kristianstad lägger man markteglet i ett fiskbensmönster, något som kommit att kallas Kristianstadsmodellen. Detta skapar en formation av diagonaler och är något man gjort sedan länge. Rutger kallar det ”en helig ko”.

-I Kristianstad vill vi inte ta bort det och ersätta med annat. Eftersom vi har betongindustri här har det kommit upp andra förslag, men vi har varit envisa med att ha kvar markteglet.

Markteglet Odense i gulorange blandas med ett marktegel vid namn Bretagne med röd kulör för att skilja på gångytor och serveringsytor. Båda från Tegelmäster. Mindre gator är gula och utanför butiker och restauranger skapas ytor med röd Bretagne där butiker kan ställa ut möbler och sätta ut kläder. Det ger en visuell inhängning och är något som staden jobbat med i 15-20 år. Marktegel ger också en väldigt jämt yta som gör det lätt och bekvämt att gå på stenarna. Därför är det ett bra val på gågator menar Rutger. Och markteglet, eller klinker som Rutger kallar det ibland, behåller sin vackra färg med åren.

-Den håller färgen fantastiskt. Vi har klinkers från 20 år tillbaka och den ser i stort sett likadan ut som när vi köpte den.

Hållbara gator med rätt dimensionering

Hur är det då att lägga marktegel. I Kristianstad har man stor vana efter stora renoveringar.

-Stenarna är små och nimma. Man kan säkert lägga markteglet med maskin men det har vi aldrig gjort utan det är handläggning som gäller. Vi har så mycket brunnar och ventiler så det är svårt med maskin.

För att gatan ska hålla länge även där det kör bilar skapar man en överbyggnad som är 50 cm istället för 30 cm, med krossmaterial och förstärkningsgrus. Rutger berättar att det håller förvånansvärt bra. De har behövt byta ut någon sten efter 20-30 år där det gått tung trafik, men inte mycket.

-Dimensionerar man efter gående så håller det inte när en bil kör över. På de ställen vi har infarter, som till parkeringsgarage, har vi gjort en tjockare överbyggnad. Sedan har vi marktegel längst uppe, så man ser inte det. Så gör vi för att vara säkra på att det ska hålla länge.

Många av gatorna i Kristianstad har fått nytt marktegel i samband med andra insatser, som exempelvis att lägga värmeslingor i stadskärnan för att eliminera snö på gågatorna. Och när en gata ska få nytt marktegel passar man på att förnya exempelvis vattenledningar, serviser intill husen, lyktstolpar och fjärrvärme samtidigt. Den långa hållbarheten på marktegel ställer då krav på andra leverantörer.

-Underförstått handlar det om att leverantörerna behöver ha kablar eller system som håller i 30-40 år. Vi vill inte ha den resan som man har ibland, att olika saker ska bytas ut olika år. Allt måste ses över när det är dags att lägga sten på en gata. Vi frågar, har ni kablar som håller så länge, för ni får inte byta dem där vi lagt markvärme, säger Rutger och skrattar.

Markteglet har utvecklats med kunden

Sedan den första tegelstenen lades i Kristianstad har markteglet utvecklats. Exempelvis har man skapat små distanser på varje tegelsten för att göra teglet mer hållbart och lättare att lägga jämt.

-Eftersom markteglet lever livet när det fryser och blir varmt ska man lägga något mellan stenarna så att det blir ett mellanrum, för att undvika sprickor i kanterna. Det är rätt bökigt. Tack vare distanser på varje tegelsten kan man nu bara lägga ut stenarna kloss i kloss så blir det automatiskt ett par mm mellanrum på varje sida. Det blir inga sprickor. Dessutom får vi exakt samma mellanrum överallt.

Kristianstad har inte mycket gammal sten kvar på gatorna, utan det mesta är utbytt till Tegelmästers Odense och Bretagne. Ett samarbete som varat nästan lika länge som Rutger lagt marktegel i Kristianstad.

-Nu kan vi nästan säga att samarbetet är ett självspelande piano, avslutar Rutger.